2011 inleddes med en rejäl skattehöjning pÃ¥ drivmedel – dieseln höjdes med nästan 30 öre litern (20,6 öre +moms).

Näringsminister Maud Olofsson har deklarerat att det sker uteslutande av klimatskäl!

Det är ironiskt med tanke på att de flesta svenskar just nu inte precis tycker att värme och brist på snö är våra största problem!

Men helt utan ironi är fakta att just Sverige redan har världens högsta koldioxidskatt och att skatten på drivmedel är 1000% högre än den genomsnittliga skatten på alla andra utsläppskällor i Sverige.

SÃ¥ även OM teorin att mänskligt orsakade utsläpp av koldioxid skulle spela roll för klimatet stämmer – sÃ¥ är drivmedel det absolut sista omrÃ¥det där en ytterligare skattehöjning är motiverad!

2010 Ã¥rs vallöften frÃ¥n Reinfeldt och Borg om att inte höja bensinskatten stÃ¥r fast – det tackar vi för. Men Maud Olofsson och Andreas Carlgren fortsätter som tvÃ¥ papegojor att tjata om att Sverige mÃ¥ste spela förstafiolen i världssamfundet och fortsätta plÃ¥ga vÃ¥ra frusna invÃ¥nare med allt högre skatt pÃ¥ vÃ¥ra nödvändiga transporter. Vi ligger redan mil före de förslag till ekonomiska styrmedel som FN:s klimatpanel (IPCC) föreslÃ¥r för att globalt hindra en fortsatt uppvärmning. Det kan vara nÃ¥got att tänka pÃ¥ för dom som fortfarande tror pÃ¥ IPCC.

Regeringen, och inte minst moderaterna, har konstaterat att Sverige är ett litet land som har en mycket begränsad del av de globala koldioxidutsläppen. Unika Ã¥tgärder i just Sverige har mycket begränsad effekt pÃ¥ det globala klimatet. ÄndÃ¥ hÃ¥ller vi pÃ¥ att plÃ¥ga ihjäl det egna folket med enormt höga bränsleskatter i ett land som är ett glesbygdshörn av EU. Om man tror pÃ¥ CO2-teorierna kan man kanske argumentera för att vi skall” ligga före och visa vägen”. Men hur lÃ¥ngt före är vettigt?

Bensin och dieselpriset ligger runt 5 kronor litern. Resten av priset i Sverige är skatt. Samtidigt betalar ett stort antal regeringar runt om i världen ut ungefär 2 500 miljarder kronor i direkta subventioner för att deras medborgare och företag skall kunna köpa bensin – och diesel – under världsmarknadspriset (senast tillgängliga siffror 2009). Detta sker för att dessa regeringar anser att transporter är livsviktiga för att utveckla näringsliv och välstÃ¥nd i deras respektive länder. Det är nÃ¥gonting att tänka pÃ¥ för en regering som säger sig driva ”jobb-linjen”. När skatten blir sÃ¥ hög att det inte längre lönar sig att pendla till jobb – blir det problem. Speciellt i ett glesbefolkat land som Sverige.

Alliansregeringen drev i valrörelsen 2010 ett mycket skickligt taktiskt spel i drivmedelsfrÃ¥gan. Inte minst moderaterna attackerade hÃ¥rt (S) och den rödgröna oppositionen för att vilja höja drivmedelspriserna kraftigt. (S), (MP) och (V gick oklokt nog till val med ett löfte att höja bensinskatten med 49 öre och dieselskatten med 61 öre. Vi vet vilket oerhört folkligt motstÃ¥nd det finns mot höjda bränslepriser. Uppemot 90% av befolkningen säger nej till höjningar. 2 miljoner svenskar har skrivit under kraven pÃ¥ sänkt bensin-och dieselskatt. Att alliansregeringen beslutat att höja dieselskatten med nästan 1 krona (71,6 öre plus moms) kunde inte (S) slÃ¥ fram i debatten. Hade det socialdemokratiska slagskeppet gÃ¥tt ut med bredsidor om detta hade man även träffat de tvÃ¥ smÃ¥ allierade aggressiva vedettbÃ¥tarna ”Miljömupp” och ”Vänsterfupp” eftersom dom egentligen drev krav om ännu större höjningar! Nu blev bensinskattefrÃ¥gan en avgörande torped för att sänka det socialdemokratiska slagskeppet. Förutom de framgÃ¥ngsrika moderaterna var det bara sverigedemokraterna som drev frÃ¥gan om dom negativa effekterna av hög bensinskatt. Som bekant gick även (SD) framÃ¥t i valet. Det finns en oerhörd sprängkraft i frÃ¥gan om de för höga bränsleskatterna!

Alla de argument mot en ytterligare höjning av bensinskatten som moderaterna gick ut med i september 2010 stämmer. Även när det gäller dieselskatten. En för hög bränsleskatt hämmar den ekonomiska utvecklingen, motverkar jobblinjen, ställer till problem för den stora arbetande och ofta pendlande befolkningen, drabbar låginkomsttagare,glesbygdsbor och aktiva familjer extra hårt!

När nu näringslivsminister Maud och miljöminister Andreas envist fortsätter att driva en antifolklig linje med ständiga höjningar av en redan för hög transportskatt i ett av världens mest transportberoende länder håller man nog på att slutligen prata detta före detta landsbygdsparti helt och hållet ut ur riksdagen.

KD ligger redan väldigt risigt till efter bensinskattesveket runt 2006-års valrörelse.

Alliansregeringen borde nog inför resten av mandatperioden noggrant tänka efter hur Sverige och Sveriges transportbehov egentligen ser ut och vad svenskarna vill. Det är dax att börja sänka både bensin -och dieselskatten.