Kenneth Winsborg

Nu kommer det ytterligare en rapport som skall tala om hur vi i Sverige skall rädda världsklimatet genom att ”paradigmskifta”. Vi skall drastiskt minska köttkonsumtionen, flygresandet, och allt annat som drar mycket energi – för trots att ”utredarna” har sin verksamhet på Kungliga Tekniska Högskolan så tror de här ”miljöstrategerna” uppenbarligen knappt på någon teknikutveckling.

Så småningom skall rapporten studeras i detalj men redan de första intervjuerna väcker djup misstänksamhet. Så säger till exempel rapportförfattaren, miljöforskaren, Jonas Åkerman i SvD:

På lokalplanet måste stadsplaneringen sikta mot en tätare bebyggelse där man har nära till olika servicefunktioner. Ett paradigmskifte behövs där tillgänglighet kommer i fokus, med korta avstånd för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det finns en stor potential att öka cykeltrafiken, anser han. I Danmark och Nederländerna cyklar genomsnittsinvånaren tre gånger mer än i Sverige.

Hur vore det om karln fick låna nån politikers frikort på flyg och tåg och åka runt lite i Sverige och övriga Europa. (Bil finns nog inte i hans privata språkbruk, så riktigt representativt blir nog aldrig hans resande.) Men till och med med kollektivtrafik så borde han förstå att det finns vissa skillnader mellan Sverige, Danmark och Nederländerna. Lite olika förutsättningar för att kunna klara sina dagliga transporter – milt sagt.

I Danmark bor man mycket tätare än i Sverige. I Nederländerna bor man mycket tätare än i Danmark. Det finns anledning att tjata om att Sverige är EU:s verkliga glesbygd. I ett utpräglat glesbygdsland blir det besvärligare för ”genomsnittsinvånaren” att klara transporterna med cykel.

Hur vore det om herr miljöforskare funderade lite över följande fakta: I Nederländerna bor det i genomsnitt över 390 människor per kvadratkilometer. I Danmark bor det i genomsnitt över 125 människor per kvadratkilometer. I Sverige bor det inte ens 20 människor per kvadratkilometer.

Visst – det finns säkert möjlighet för något fler människor att cykla lite mer i stället för att trängas på bussar i ett antal städer, men att öka cyklingen i Sverige så mycket att det skulle påverka jordens klimat – ja, det är nog mindre verkningsfullt än att be tomten övergå från rendrift till att cykla med klappsläden.

Läs Sydsvenskan Sö 4/11 sid A8-A9

”Strunta i al Gore och Kyoto” lyder rubriken på en stor artikel i Sydsvenskan i dag. (Ett helt uppslag och puff på förstasidan)

Väldigt ofta finns det anledning att klaga på den uppseendeväckande likriktningen i medias klimatkrönikor och moderna häxjakt. Men ibland dyker det upp exempel på att det faktiskt finns journalister och tidningar som uppfyller alla tänkbara krav på korrekt nyhetsrapportering, allsidighet, opartiskhet och mod i det fria ordets och tankens tjänst.

I dag uppfyller Sydsvenskan och Stig Strömkvist alla ideala kriterier genom artikeln om Björn Lomborgs nya bok ”Cool It”.
Lomborg är en av de få forskare som vågar stå emot den mediala massmediahysterin och häxjakten i klimatfascismens tidevarv och dessutom är så effektiv i sitt korståg att han lyckas nå god publicistisk framgång och lyckas skaka om debatten.

Så har han också blivit stämplad som förrädare, reaktionär, högerns sk miljöapostel mm. Det har t o m sänts ut varningar om att inte ha med honom att göra.

Många gånger har jag blivit förtvivlad över kåserier, ledarartiklar och nyhetsreportage även i SDS – men rätt ofta också positivt överraskad. Som i dag, SDS är en rätt allsidig tidning (utom på motorsidan). Gå in och läs på sydsvenskan.se/oresund/article277633.ece

I dag har media fyllts av artiklar om att oljan tar slut – så småningom. Diverse Bror Duktig-typer har dragit slutsatsen att det kommer att ske redan om några år. ”Detta visar att vi är på rätt väg när vi snabbt skall förbjuda bensin- och dieselbilar.” Man tar sig för pannan med en stilla undran var den kritiska journalistiken tar vägen och hur idén om research dog.

En liten försynt synpunkt. Att framställa syntetisk bensin och diesel kostar runt 8 kronor per liter. Det är flera kronor billigare än vad vi betalar för soppan – i Sverige!

Råvaran – inte minst stenkol – till denna process räcker med nuvarande förbrukning hela livtiden även för de just nyfödda.

Problemen med tillgång på bensin och diesel uppstår först när politikerna lagt på 300 % skatt på varans pris. Då blir det brist, inte på bensin utan på pengar och ännu större problem för låg och medelinkomsttagare.

För det första är domedagsprofeternas tolkningar av tillgången felaktig, för det andra talar de inte om hela sanningen och för det tredje tror de inte på någon teknikutveckling alls. Syntetbränsle och kärnkraft kommer att klara all energiförsörjning tills teknikutvecklingen tagit hand om alla problem – så länge inte planekonomi och skattesystem förstört en positiv utveckling.

Regeringens förlängda byråkratarm – länstyrelsen – har kommit med en rapport som bland annat – eller kanske främst – föreslår att kraftfulla investeringar skall göras i järnvägstrafiken. Dessa nya kraftfulla investeringar skall lösa problemen med – ja vilka problem egentligen?

Är det någonstans man i Skåne gjort kraftfulla investeringar – så är det just i 1800-talssystemet järnvägen – Citytunneln, Hallandsåstunneln, Bombardiertåg för miljarder m fl ”lyckade” projekt. Vilka problem har dessa kraftfulla investeringar hittills löst?

Bland annat hänvisas till koldioxidutsläppen. Med vilka beräkningar egentligen? Dessa åtgärder kostar vad? 10 eller 20 kronor kilot för reduktion av koldioxidutsläpp. Den genomsnittliga kostnaden för att reducera ett kilo koldioxid är – två (2) öre. Men då får man ju ge sig på åtgärder som inte ger glamourpoäng i jakten på vanliga bilister.

Om utbyggnad av kollektivtrafiken är ett effektivt svar på frågor som är diffust ställda – så är det i alla fall helt säkert att det är utbyggd busstrafik som är effektivt – definitivt inte systemet med att köra på i naturen utlagda järnstänger.

”Bensinen borde kosta ännu mer”
Trots rubriken på ledaren i nr 11-2007 av tidningen 4 Wheel Drive är denna text ett av de få undantagen överhuvudtaget i dagens massmediavärld där fakta kopplas ihop till ett ifrågasättande av den nuvarande religiösa övertygelsen att bilen är djävulens verk och roten till allt ont, från nageltrång till växthuseffekten på andra planeter.

Chefredaktör Tomas Possling är både kunnig och kritiskt tänkande – läsning rekommenderas.