Biltullarna in och ut från vår huvudstad är droppen. Orimlig överbeskattning på drivmedel i glesbygdslandet Sverige, förslag om ologisk och orättvis beskattning av trafikförsäkringar, vägtrafikskatter som inte används till vägarna osv. Straffskatterna på de nödvändiga persontransporterna har för länge sedan passerat smärtgränsen. Det är fullkomligt förståeligt att protesterna nu börjar märkas. Det märkliga är egentligen att så många hittills bara har knutit näven i byxfickan.

Civil olydnad
Nu har ett antal olika varianter av civil olydnad dykt upp. Alla de medborgare som redan har fullt upp med att få vardag och ekonomi att gå ihop är nu med rätta upprörda och förtvivlade. Det är tungt nog att ta sig till och från jobbet med egen betald bil och dessutom få betala en stor del av kostnaden för jobbresorna för dem som har tillgång till kollektivtrafik. Kostnaderna för persontransporterna är onödigt stora bl a eftersom 70 % av bränslepriset är skatt. Inte konstigt att alltfler protesterar.

Konstruerade onödiga problem
Hela Sverige är ett glesbygdsland. Jämfört med Centraleuropa är vi i behov av betydligt lägre beskattning av transporterna. Storstockholm är ingen storstad med internationella mått mätt. På motsvarande yta som Storstockholm befolkas de riktigt stora städerna av drygt 10 miljoner människor – inte 1 ½ miljon. Stockholms trafikproblem beror på att man inte satsat på vägutbyggnad och maximal framkomlighet. Under decennier har i stället politiskt beslutade restriktioner skapat onödiga flaskhalsar och onödiga problem. Inte konstigt att folk börjar protestera.

Orimliga skatter
Samtidigt har alla bilberoende tvingats betala allt högre kostnader för de nödvändiga transporterna. Den bilskatt som från början infördes för att bekosta vägbyggen och vägunderhåll har använts till annat. Först införde man specialdestinerade skatter till vägarna – sen bröt man mot det löftet – utan att föra upp frågan i någon folkomröstning. Sedan har skattehöjningarna avlöst varandra i en strid ström. Ofta omdöpta / kamouflerade till olika miljöskatter slussas bilisternas specialpengar direkt in i statskassan. Till slut kom man på att t o m införa moms på skatten. Inte konstigt att folk protesterar.

Måttet rågat
Nu betalar vi varje år nästan 80 miljarder i specialskatter på våra nödvändiga transporter. Knappt 15 miljarder går tillbaka till vägar och vägunderhåll- Nu införs ännu en straffskatt – en biltull som kosmetiskt döps om till trängselavgift. Den påstås gå till utbyggnad av vägar och kollektivtrafik i Stockholm. Det är lögn – eftersom begreppet specialdestinerade skatter avskaffats finns det inga som helst vare sig garantier eller ens ambitioner att försöka styra just dessa ytterligare pengar till den utbyggnad som redan är betald och i stället blir vi tvungna att betala en gång till. Vi blir lurade en gång till. Inte konstigt att folk protesterar.

Helt fel ordning
Om biltullarnas förespråkare själva hade trott på talet om att hela projektet är till för att förbättra situationen hade man naturligtvis gjort precis tvärt om i förhållande till vad man nu gör. Man hade börjat förbättra genom att bygga kringfartsleder, trafikleder, trafikplatser, parkeringsmöjligheter och kollektivtrafik för de pengar vi redan har betalat. I stället gör man tvärt om – börjar med att införa bestraffning, byråkrati och nya straffskatter. Inte konstigt att folk protesterar.

Ojämlikt system
Hela tanken bakom avspärrningsprojektet är ojämlik. Genom att avgiftsbelägga de centrala delarna av vår huvudstad införs ett segregerat system där den politiska och ekonomiska överklassen ökar sitt ”lebensraum” på de fattigare och mindre privilegierade samhällsgruppernas bekostnad. De privilegierade grupperna har oftast någon som betalar resorna åt sig. De som redan har det knapert blir nu tvungna att betala ännu mer av ”överklassens” resor än vad de gör idag – och får dessutom inte ens råd att besöka ”överklasszonerna”. Tacka faen för att folk protesterar.

Sårad grön oskuld
Nu gråter representanter för miljöfundamentalisterna krokodiltårar över att bilberoende människor börjar ägna sig åt civil olydnad. Dessa protester – från t ex Mattias Goldmann i humbugorganisationen ”gröna bilister” skorrar verkligen falskt. Var var Mattias Goldmanns ”upprörda samvete” när olika vänsterorganisationer reclaimade streetarna, stoppade biltrafiken och förorenade gator och husväggar med sina ”protester”. Var var gröna bilister med sina indignerade protester när cyklar ockuperade p-platser under bilfria dagar eller aktivistgrupper valde att gå i ring runt, runt på övergångsställen. Det är tydligen bara bilister som inte får visa sitt engagemang. Inte konstigt att folk börjar protestera.

Bara 60:- per dag
Goldmann gnäller också över att biltullsmotståndarna upprörs över denna lilla kostnad som 60:- om dagen är när syftet är så gott och pengarna kommer att användas så väl, bl a till kollektivtrafikutbyggnad.
Vi ser nu fram mot att gröna bilister själva visar lite samhällsansvar och stödjer vårt krav att SL-kortet skall höjas med denna lilla obetydliga summa. Det skulle ju ge SL marginal att bygga ut och förbättra kollektivtrafiken. Om man höjer SL-kortet med det lilla beloppet 60:- per dag så kommer kollektivtrafikresenärerna i Stockholm nästan bära sina egna kostnader. Då skulle lågavlönade bilpendlare inte behöva betala så stor del av höginkomsttagarnas (gratis) kollektivtrafikresor som de gör i dag.

Demokratiskt underskott
Redan förra gången när biltullar var på gång i Stockholm, Göteborg och Malmö (Stork) visade upprepade opinionsundersökningar att en klar majoritet av medborgarna var emot dessa idéer. Det folkliga motståndet har manifesterats i flera lokala folkomröstningar och opinionsmätningar. Vallöften har getts och medborgare har röstat på de partier som lovat att biltullar inte skall införas. Trots detta har en liten extrem minoritet i miljöpartiet lyckats driva igenom idiotförsöket. Klart att folk protesterar.

Diktaturkreatur som föredöme
Nu försöker tullapartheitsystemanhängarna motivera sitt odemokratiska miljardslöseri med exempel från riktiga storstäder och i allra högsta grad suspekta förebilder. Så hävdar man t ex (Goldmann) att ”det fungerar utmärkt i Singapore”. Bevare oss för miljöfundamentalisternas samhällsbyggardrömmar när man framhåller Singapore som föredöme. Ett land där ordning och reda för överheten totalt slår ut omtanke om framförallt de små och oliktänkande individerna i samhället. Singapore är i dag västvärldens mest fascistoida samhälle. Senast vädjade nästan hela världen för att en australiensisk yngling inte skulle dödas för sitt oförlåtliga tilltag att smuggla knark. Han hängdes orubbligt på minuten bokstavligen framför ögonen på flickvän, familj, australiska regeringen och hela världssamfundet. Det är detta föredöme Goldman lyfter fram. Gud give att fler människor protesterar – i tid!

Protestera mera
Hela systemet med stadstullar är utvecklingshämmande och odemokratiskt. Om det nu trots det skall bli en omröstning efter försöket så är det viktigt att alla berörda får göra sin röst hörd och att man verkligen lyssnar på alla innan beslut fattas. Om inte så är det bara skendemokrati eftersom man hoppas på att få en ja-majoritet bland Stockholmsinnerstadsborna.