Högsta politiska prioritet i Sverige . Asfalt! Det finns ett antal företeelser i det svenska samhället som är så märkliga att de tydligen inte ens får diskuteras. Omständigheter som är så .politiskt korrekta. att varje ifrågasättande betraktas som rent förräderi och inte får debatteras. Hastighetsgränser och specialdestinerade fordonsskatter är ett par exempel. Allra märkligast är kanske vår prioritering av några kvadratmeter asfalt. Låt mig förklara ett fenomen från en icke politiskt korrekt utgångspunkt.
Ofta får man en känsla av att det politiska systemet betraktar den enskilda medborgaren /människan som ett barn som skall ledas, utbildas, utvecklas och .korrigeras.. Detta givetvis oavsett medborgarens/barnets egentliga ålder. Vi har ett utpräglat storebrorsbeteende i Sverige . inte bara från regering och statliga myndigheter utan också från vår riksdag och större delen av partisystemet. Men om vi använder liknelser med barnuppfostran kan vi få en del .aha.-upplevelser. Oftast visar det sig i barnuppfostran att ungarna gör som de vuxna gör . inte som de säger. Om ett barn får information om att det är farligt att röka men ser att båda föräldrar, lärare och t o m doktorn faktiskt röker så är det inte så konstigt om tobaksindustrin till slut får en ny konsument trots alla tryckta varningstexter.
När förmaningar, texter och ideal säger ett men den vuxna förebilden gör ett annat så är det inte konstigt om denna dubbelmoral producerar en ny liten rökare.
Samma mekanismer fungerar i större sammanhang. Politiska företrädare från alla partier och alla nivåer predikar ungefär samma sak . viktigast är vården, skolan och omsorgen . där skall vi lägga skattepengar och resurser . det är dessa områden som är viktigast. Men hur ser verkligheten ut?! Jo det vet vi också. Gamla människor får tillbinga för många timmar i vårdsängen utan omvårdnad och utan tillsyn. Det kan gå dagar, veckor . ja månader innan det finns någon som har tid att ta ut dem en stund i parkens friska luft. I skolan kan mobbing och busliv förpesta en vek ung människas liv i år utan att någon .hinner bry sig.. Folk kan stå i operationsköer i månader . ja tom i år. När någon misstänker ett inbrott, hot eller ser vad som kan vara en misshandel . då kan det dröja timmar innan polisen har tid att komma . om dom alls dyker upp. Det kan bli att i efterhand få lämna en anmälan per telefon som efter en vecka resulterar i att ett massproducerat standardbrev dimper ner i brevlådan där det står att ärendet är nedlagt därför att det saknas gärningsman/spaningsuppslag/grund för vidare utredning eller hur den aktuella korrekta formuleringen råkar vara. Resultatet är i alla fal detsamma: De oskyldiga, oskyddade människorna känner sig svikna. Övergivna och utlämnade. Ingen har tid. Vi saknar resurser . säger alla med en mer eller mindre dold axelryckning . alltifrån polisen via kommun och riksdagspolitiker och upp till justitieministern.
Inom alla sektorer är det samma oriktiga och otillständiga undanflykter. Ingen har tid därför att vi saknar resurser. I ett land med världens högsta skattetryck borde varje byråkrat och politiker som använder floskeln .vi saknar resurser. rodna och börja undra vad de gör för fundamentalt fel som gör att .resurserna. alltid finns någon annan stans än där de borde vara.
Det finns ju områden där ingripanden, övervakning och samhällelig reaktion är i stort sett ögonblicklig. Det finns ett antal människor som kan vittna om hur snabbt det går att bli utsatta för samhällets missriktade omsorger om man råkat slänga fel plastförpackningar i fel återvinningscontainer.
Men det mest slående exempel på totaleffektiv övervakning, ingripande och samhällsomsorg är ändå asfalten. Vanliga människor får en konstig känsla av dubbelmoral från samhällets sida när gamla, sjuka, handikappade, barn, brottsoffer och andra uppenbarligen prioriteras som mycket oviktigare än 10m2 asfalt. Det är inte fråga om dagar, veckor, månader eller år innan asfaltytans omvårdare dyker upp.
Runt de ovärderliga nästan kommunalt kultförklarade 10m2 asfalt finns en organisation uppbyggd som vida överträffar både vad polis, äldrevård, skola och sjukvård har lyckats med. På oftast bara några minuter har vår uniformerade samhällsrepresentant dykt upp för att se till att allt står rätt till inom de 10 kvadratmeterna asfalt. Inga väntelistor här, ingen förklaring om att .tyvärr räcker inte våra resurser till.. De flesta människor har nog inte tänkt färdigt runt detta fenomen. Organisationen är ju ett föredöme för all annan samhällstjänst, Tänk om åldringar, barn och för att inte tala om brottsoffer skulle kunna lita på att uniformerade omsorgsarbetare frän samhället skulle dyka upp så snabbt som vad gäller 10 m2 asfalt. Själva organisationen visar ju att det går att ha total kontroll och snabba ingripanden.
Parkeringssystemet är ju så till den milda grad effektivt att det räcker att lämna bilen någon minut för att gå och växla pengar till aktuell automat . så har den uniformerade myndighetsrepresentanten varit framme och sett att .allt stod inte rätt till.. Tänk den dag då gamla, barn och sjuka fick samma status som 10m2 asfalt. En inbrottsdrabbad lägenhet, stuga eller bil skall vi naturligtvis inte våga jämföra med. 10m2 skall kanske utnämnas till Sveriges nya gud . att tillbedja. Det verkar ju vara det mest prioriterade som finns i landet.
Något måste vara fel när allt det som framhålls som viktigt inte får uppmärksamhet och omvårdnad på timmar, dagar och veckor när 10m2 asfalt nästan får omedelbar tillsyn.
Vi väljer politiker för att de skall prioritera. Majoriteten av svenskarna prioriterar inte omsorgen om 10m2 asfalt högst av allt. Någonting är fel! Den rent ut sagt idiotiska prioriteringen av 10m2 asfalt är en av grunderna till att vanligt folk misstror det politiska systemet.
De politiker som inte förstår liknelsen med barnuppfostran utan börjar svamla om att .det är ju ett annat system än polis och sjukvård, det är kommunalt och täcker sina egna kostnader. (och ger dessutom ett kraftigt överskott i kommunens kassa), - dom har gjort sig förtjänta av rent förakt för att inte förstå sammanhangen runt varför folks tilltro sviker och hur mekanismen fungerar.
När bilen blir stulen kommer ingen. När mamma blir sjuk får man vänta i timmar. Men glömmer man i kalabaliken efter inbrottet eller sjukdomen att mata p-mätaren står en uniformerad representant för den samhälleliga omvårdnaden där inom någon minut. När 10m2asfalt i praktiken värderas över allt annat är det dags att tänka om.
Kenneth Winsborg
